Skriver det här på svenska.. Idag red jag både Orleans och Nozomi. Orleans red jag för Lynn, vilket var supersvårt men roligt! Gratis privatlektion, tack lynnsing!! Övningen gick ut på att rida på en stor volt och vid varje vändningspunkt skulle jag göra en tiometersvolt med minskad skritt. Skritten mellan vändningspunkterna skulle jag öka. Gjorde samma sak i trav och vi var verkligen noga med hur jag hade innerhanden, att den verkligen var intill hästen, för jag vill gärna göra en blandning av ledande och ställande, vilket slutar upp i ett mysko tygeltag som hästen inte alls fattar! Så det var jättebra att öva på! Det som även hände var att jag vrider om ytterhanden och öppnar den lite granna så att knogarna hamnar som högsta punkt, inte som en handväska, men som något annat knasigt. Sen i galoppen galopperade jag runt på en volt och i början kändes det verkligen som om han rejsade på! Men när hon var på mej och hur jag skulle sitta, ner med rumpan ordentligt och verkligen sitta emot utan att spänna mig, mer vikt i stigbyglarna och ut med tuttarna och ihop med skulderbladen, höll hästen nästan på att bryta av, vilket var roligt, för då kände jag verkligen skillnad! Tillslut tycker jag att det gick ganska bra, men gud vad svårt det var! Hoppas jag lyckades någorlunda! alltid lite spännande att rida någon häst för själva "ägaren".. man vet aldrig om de har bra pokerface eller om de faktiskt tycker att det gick bra..
På kvällen sen red jag Nozomi för Camilla, vi hade dressyr och det kändes helt åt helvete. Travade i princip på lång tygel och han stretade emot bettet, satte på inspänningen efter cirka 10 minuter, för idag ville det sig verkligen inte! 2 bakutsprång och ett bocksprång hann vi oxå med. Det enda som jag kände att det gick bra idag, var i galoppen, något bättre i höger varv, vilket e hans lätta. Men det kändes i galoppen som om han jobbade på rätt bra och den kändes luftig och fin. Det var i princip det enda, det kändes mest som om han försökte springa undan arbetet och att jag flängde runt där upp på honom som ett litet kioskmongo. Emma kollade på och sa att jag iallfall satt bra och att det verkade som om han tyckte att det var jobbigt iallfall. Och det sista skulle jag nog kunna hålla med om för han frustade litegranna, var svettig och skummade rätt mycket, vilket han inte brukar göra sådär överdrivet mycket. Sammanfattningsvis var det här ridpasset helt åt helvete och jag ville mest gå hem och gråta efteråt. Men det kan ju inte gå bra alla gånger.. eller hur?
Det kan inte gå så fakking perfekt varje single gång!!
skriven